THEA HOLMQVIST

1. wants food! 2. gets food! 3. just can't get enough! 4. hot hot hot!

Nu till din riktiga fråga. Jag får en del "anonyma" kommentarer, ja. Man är ju dock aldrig helt anonym, eftersom att man har unika IP-nummer, (dock är det ju rätt svårt att spåra dom, men man kan iallafall se om det är samma person upprepade gånger, eller om samma person kommenterat tidigare med namn/mail/bloggadress). Som tur är har jag sluppit de taskiga kommentarerna, och det är inte alls många som är anonyma. Men så länge kommentarerna håller god ton, så är det absolut inga problem för mej :)

På sätt och vis är ju du, Lina, anonym, eftersom att jag inte har någon som helst aning om vem du är, och du inte lämnat mail eller bloggadress. Det är i grund och botten därför som jag svarar här på bloggen, annars hade jag tagit kontakt med dej personligen, men jag antar att du inte vill lämna ut detta av en anledning, och jag respekterar den.

Angående om jag raderar kommentarer, så är svaret ja. Kommentarer som jag finner onödiga/uppmärksamhetssökande, dvs, de utnyttjar min blogg på ett sätt som jag inte gillar för att få uppmärksamhet till sin egen, de raderar jag. T.ex. bloglovinbytes-förfrågningar, "rösta på mej"-kommentarer och liknande. Detta kan man göra på smidigare sätt. Man kan till exempel skriva något relevant, så KOMMER jag att kika in på din blogg för att svara, och faller den mej i smaken kanske jag även fortsätter läsa, och röstar på dej i den där tävlingen eftersom att du verkar vara en okej person.

Att du fick så mycket taskiga kommentarer att du valde att sluta blogga, det tycker jag är fruktansvärt tråkigt. Jag förstår att det inte kan vara roligt, men man måste försöka tänka att det inte är du som gör fel. Man kan aldrig göra alla nöjda, och endel är bara taskiga för att dom inte har något bättre för sej. Du kommer inte att kunna göra dom nöjda, och varför skulle du? Det är din blogg, du skriver vad du vill, så länge det inte är respektlöst mot någon personligen. Å andra sidan kanske det är bättre att låsa bloggen, då du slipper detta helt och hållet. Att du inte kommer ha prenumeranter/flera tusen läsare om dagen kanske inte spelar någon roll för dej, och enligt mej så är den här popularitets-hysterin ganska tragisk. Jag har låst min blogg, hittat mej själv, låst upp den, och nu bloggar jag helt och hållet för att det är kul. Att det finns folk som uppskattar det jag gör är bara en bonus. Detta kanske är något som du kan pröva också?

Som jag sagt tidigare, så får jag inte så många anonyma kommentarer. De allra flesta hänvisar till en blogg, och då svarar jag där. Rent allmänt tycker jag att anonyma kommentarer är helt okej, så länge de håller god ton, som sagt. Vissa visar inte vem de är av en anledning, andra kanske inte har en blogg och det tredje alternativet är att uppgifterna försvinner när man skickar kommentarer (har själv varit med om det tredje).

Men allt beror ju i grund och botten på hur man tolkar saker. Jag kanske får jättemånga kommentarer som är menade som hån, men som jag tar seriöst, det vet man ju inte alltid? Är det en fråga, så svarar jag i ett inlägg här på bloggen (som nu). Om någon skulle skriva att jag var sjukt ful, så skulle jag skratta, tycka synd om människan och publicera kommentaren, dock inte svara öppet, för vad finns det att svara? Jag är säkert ful i vissas ögon, och fin i andras. Det skulle dock kännas mer i hjärtat om någon sa det rakt i ögonen, än skrev det i skydd av en dataskärm. Faktum är att det enda sting jag känner i hjärtat av sånt, är medlidande för denne stackars fegis. Skriv inget på datorn, som du inte skulle kunna säga till personen rakt ut, om det kom till kritan.

En gång fick jag en kommentar om att "haha, visst vet du att det stavas "väl" och inte "väll"?". (Får mycket live-kommentarer om detta av min mamma också, haha). Denna person var dock inte anonym, så jag svarade på dennes blogg. "Jag är medveten om det, men jag har alltid skrivit så, och har fortsatt med det lite "bara för att" :) ". Och så var det löst. No hard feelings. Antingen tolkar man det som ett hån om att man är dum i huvudet, eller som en enkel fråga. Jag föredrar frågan.

Något jag tycker är viktigt är att publicera/godkänna de anonyma kommentarerna som man svarar på i inlägg (eller visar den i bild som jag gör i detta inlägg, så att allt hänger ihop). För att andra ska se vad som skrivits, och för att personen kanske uttryckt sej på ett sätt som jag feltolkat, så att den kan förklara sej. Det är ju inte alltid så lätt att komma ihåg precis hur man skrev, och missförstånd är ju bara onödiga.

Riktigt korkade kommentarer kan ni ju dock bara skita i. Eller bara radda upp dom i ett inlägg och visa vilken no-lifer ni har som stalker (á la kenza) :) Men om ni får en fråga - svara! Är ni inte helt säkra på hur ni ska tolka det - publicera frågan i ett inlägg och skriv "förstår inte riktigt hur du menar, kan du vara snäll och förklara närmare", om den som kommenterat är seriös, så hör den av sej, annars är det bara att skaka av sej det och återgå till viktigare saker :)

Julia är en flicka på 15 år som driver en mysig blogg som ger en liten gammeldags känsla (älskar sånt). Hon visar vackra bilder, skriver mysiga texter och äger världens finaste skjorta med luftballonger på.